The aim was to examine whether measurements of creativity as a domain general trait can explain possible connections between a domain general creative performance and one of the creative domain specific areas, humor. Another aim was to examine whether the maladaptive humor styles can explain possible differences in creative performances. An Internet-based survey was used on 281 students from a Swedish university. The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments ? Sense of Humor Questionnaire (SHQ-6) was used to measure the respondents? sense of humor, Humor Style Questionnaire (HSQ) measured the respondents? humor style and Alternate Uses Test (AUT) gave the respondents an opportunity to account for their creative performances.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

AbstractThe main aim of this study was to investigate if four humour styles, affiliative, self-enhancing, aggressive, and self-defeating humour can be related to all five dimensions of the Big Five Factor Model of personality and study if gender has any influence on those relation-ships. A survey questionnaire was distributed among 72 individuals from Kalmar County, in the South-east of Sweden. There were 42 women and 30 men. A humour test questionnaire, Humour Scale Questionnaire (HSQ), with 32 items was used and the Big Five Factor test with 40 items was used for personality test. The results showed that men have a more aggressive humour than women and that the older we get the less affiliative and self-enhancing humour we have.

The main aim of this research was to investigate four humour styles, affiliative, self-enhancing, aggressive, and self-defeating humour, and compare these with emotional perception. Forty-eight persons took part in the research, 27 women and 21 men living in the southern part of Sweden. Two humour tests were used: the Humour Scale Questionnaire ? HSQ, with 32 items, and a newly composed video test, assembled after pilot testing from 26 video clips, the Humour Video Questionnaire ? HVQ. To measure perception and interpretation of emotion, the revised version of the ?Reading the Mind in the Eyes? Test was used.

Avsiktligt självskadebeteende bland normalbefolkningen är ett välkänt men ännu relativt outforskat fenomen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst och former av, samt könsskillnader i, avsiktligt självskadebeteende i en ickeklinisk ungdomspopulation, samt att undersöka eventuella samband mellan självskadebeteende och hjälpbehov, självmordsförsök, självkänsla, copingstrategier och aggressivitet. En förenklad version av Deliberate Self-Harm Inventory administrerades tillsammans med övriga frågor bland 211 gymnasieungdomar i Mellansverige. Resultatet visade att 37 % av tonåringarna skadat sig själva under det senaste året. Signifikanta könsskillnader förekom gällande såväl prevalens som form av självskadebeteende.

Forskning kring arbetslöshet har ofta fokuserat på bemästringsstrategier (eng. coping strategies), men flera studier har även pekat på betydelsen av tron på den egna förmågan (eng. self-efficacy) och den kognitiva tolkningen (eng. cognitive appraisal) för valet av bemästringsstrategi. Genom att mäta individens tro på den egna förmågan, den kognitiva tolkningen och bemästringsstrategier syftar denna undersökning till att identifiera de faktorer som sannolikt leder till försämrad generell mental hälsa och längre tids arbetslöshet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest?Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare?Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest?MetodI studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest.ResultatÅlder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism.